Det här med att uppdatera verkar inte riktigt vara min sak, blir väldigt imponerad av andra människor som hinner med att uppdatera varje dag, ibland ännu mer.
På sista tiden är det mycket som har hänt, min mormor har hunnit lämna oss med en enorm saknad. Man märker på vissa att dem säkert tänker, "-Snälla? Det var ju faktiskt bara mormor." Men för mig var mormor mycket mer. För mig var mormor en sån enorm inspirationskälla, hennes energi och ork trots sin svåra sjukdom visade att alla människor kan. Hon har alltid varit min bästa vän, hon har alltid låtit mig och min bror göra så mycket bus att vi har somnat av utmattning innan lekarna ens är slut, hon har alltid funnits där i tid och otid. Jag älskar dig mormor och det kommer jag alltid att göra. Jag vet att du har det bättre nu, men du var bara 72 år och jag tycker att det är orättvist. Hälsa morfar från mig och njut där på andra sidan, så som du tyvärr inte kunde göra här på jorden hos oss.
Sen har Elsa hunnit börja på dagis, förlåt FÖRSKOLA. Tydligen väldigt viktigt! Varför kan man inte säga dagis längre? Vi 80-, och 90-talister säger alla dagis. Barn födda från 2000-talet kommer titta på oss som idioter när dem blir större och vi säger dagis. Jag tänker i alla fall trotsa och lära Elsa att säga dagis så mycket hon bara kan, ingen som kan stoppa oss från det.
Det gick faktiskt över förväntan att lämna henne på DAGIS. Måndag, tisdag och onsdag förra veckan var jag med henne från 9-15. Intensiv-inskolning som det kallas, vi har gjort allt från början. Lekt, Ätit, Sovit, Ätit, Lekt. Sen på torsdagen och fredagen fick hon vara själv (nu blev det bara torsdag eftersom hon blev sjuk på fredagen). Imorgon är vi tillbaka igen och denna vecka får hon vara själv samma tider som förra veckan.
Graviditeten rullar på, jag har märkt att stressen har smygit sig på och jag har vart så oerhört trött. jag tror att jag är i vecka 10 nu? Men den 1 September får jag veta säkert, då ska jag på inskrivning och ultraljud. Ska bli spännande! Dock är jag väldigt orolig att det är tvillingar just för att jag väntade tvillingar med Elsa. Men den ena gav med sig i vecka 10.. Men man ska inte ropa hej förns man kommit över ån!
Ikväll blir det tidig sänggång, måste till jobbet tidigt imorgon för att kunna smita tidigare och hämta Elsa. David får sköta lämningen! Adjö!